Jeannas Universum

3 oktober 2010

Kanske kom det en dag då de skulle mötas i kärlekens stad?

Filed under: Boys/Men, Love — Jeanna @ 22:08

Det var han som hade hittat henne och det hade varit slumpen som hade gjort att hon befann sig just där vid den secifika tidpunkten. Hade det inte varit för att hon just den dagen hade kollat sin hotmail (vilket hon annars nästan aldrig gjorde) hade hon inte hittat två e-mail som hade skickats till henne en respektive två veckor tidigare. Två e-mail som hade gjort att hon hade beslutat sig för att kolla upp en sak vilket hade gjort att hon hade befunnit sig just där, just då. Jo, det var ödet eller slupmen som hade fört dom samman för hade hon kommit dit några sekunder senare hade de missat varandra.

Han var fransman och hon svensk och båda pratade flytande engelska vilket var språket de konverserade på. Han älskade sitt land men hade skrattande yttryckt att han hatade sitt folk. Hon hade klargjort för honom att även hon älskade sitt land men att hon inte var så drastisk att hon hatade sitt folk, hon tyckte bara inte om dom särskillt mycket emellanåt. Dock tyckte han att hon hade inte så mycket att komma med; Under sitt weekendbesök i Sverige han han konstaterat att svenskar var iallafall hjälpsamma och de hade inget emot att prata engelska, något hon inte hade kunnat argumentera emot. Förutom sina inställningar till sina hemländer hade de både även gemensamt att de hade bott utomlands under sin livstid fast på helt skilda ställen i världen. Precis som han hade även hans pappa tillhört den franska amrén vilket hade gjort att han bland annat hade växt upp i afrika.

Hon vet inte varför han hade valt att ta kontakt med henne, hon hade aldrig frågat. Han hade dock sagt att hon var söt, hade ett underbart leende och glittrande ögon och kanske var det just det som hade varit det avgörande för honom? Vid första ögonkastet hade även hon gillat vad hon hade sett; Han hade gjort att hennes blick hade stannat upp på honom men hon kunde inte riktigt sätta fingret på varför. Visst var han väldigt attraktiv med sina bruna rådjursögon och charmiga leende men det hade varit något mer än så. Det var något visst med hans utstrålning  och han hade framstått som självsäker och väldigt manlig. Men om det var attraktion som hade fört dom samman så var det mer än så som hade gjort att de fortfrande fanns i varandras liv. För den dagen hade de bytt kontaktinfromation med varandra och sedan dess hade de utbytt livshistorier med varandra. Livshistorier han berättade från sin omvärld i Afghanistan och hon från sitt liv från landsbyggden i Sverige.

Ibland pratade dom varje dag, ibland kunde det gå flera dagar mellan samtalen. Ibland blev det timlånga berättelser och ibland endast några få minuter. Ibland blev det chatt eller mail och ibland, när teknologin tillät det, blev det samtal med hjälp av webkamera. Ibland kunde han inte komma åt att prata med henne och då skickade han ett snabbt livstecken till henne för att hon skulle veta att han var i livet och att han tänkte på henne. Just idag hade hon fått två sådana livetecken från honom, annars hade de inte hörts av på ett par dagar.

När de pratade med varandra delade han med sig av erfarenheter från en värld som var okänd från henne. En värld som hon själv aldrig skulle få uppleva och som hon själv aldrig skulle kunna förstå fullt ut. Han levde ett liv som var långt ifrån hennes och han hade livserfarenheter hon själv aldrig någonsin skulle kunna få. Han var brutalt ärlig i sina berättelder och undhöll inget för att skona henne och trots att det ibland var mer än vad hon kanske hade velat höra var hon ändå tacksam. Hon var tacksam för vad han gav henne en inblick i och ibland högg sanningen som knivar i hennes hjärta. Men hon ville höra, hon ville förstå och hon ville veta. Hon bad honom berätta och hon frågade för hon ville komma så nära verkligheten som möjligt, så pass att hon nästan själv skulle kunna smaka och känna lukten från den annars så främmande världen.

Förutom hans verklighet i Afghanistan fick hon även ta dela av hans liv i Paris; Ett liv som var lite lockande även om Paris inte var ”hennes” stad. (Hon hade förklarat att Rom var ”hennes” stad i Europa och han hade sagt att Rom var okej bara han slapp italienarna, för de var värre än fransmännen!) Även om hon alltid hade velat åka till Paris hade hon aldrig trott att hon skulle trivas fullt ut där, men hans berättelser om staden hade gjort henne nyfiken. Visserligen var han inte så ofta i Paris men ibland fick han åka hem och tillbringa några veckor där innan han åkte tillbaka till Mellanöstern och just en sådan hemresa hade han att vänta i november. Han hade bett henne komma till Paris när han kom ditt och han hade berättat om allt han ville visa henne och dela med sig utav; Allt från sevärdheter och resturanger till marknaden man gick till på söndagar för att äta frukost och sedan ströva omkring på.

Hon hade först lockande tackat ”ja” till erbjudandet att möta honom i Paris. Hon hade gillat idén med hela själva resan. Fastän det inte hade sagts rakt ut visste hon att det skulle leda till hennes lilla egna version av ”9½ vecka” och det tilltalade henne något oerhört. De flesta kvinnor levde ett helt liv utan att få uppleva något sådant och om chansen nu gavs henne tänkte hon inte låta den erfarenheten gå henne ur händerna. Trots det hade hon nu tvingats att tacka ”nej”, hon kunde helt enkelt inte åka dom datumen i novemner till Paris. Hennes livs chans och hon tackade nej och det gjorde nu hennes tillvaro en aning bitterljuvt.

Kanske var det så att ödet endast hade ämnat att de skulle dela med sig utav sina livshistorier till varandra? Kanske hade ödet något mer i sikte? Vad som ens fanns i framtiden att vänta så skulle det inte ske i Paris i november och de fick i dess ställe fortsätta att åtskillt dela med sig av sina livshistorier.

Men kanske, kanske kom det en dag då de skulle kunna möts i kärlekens stad?

Kommentera »

Inga kommentarer ännu.

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: