Jeannas Universum

18 maj 2011

Om Gud och Kyrkan

Filed under: Religion, Thoughts — Jeanna @ 09:40

Igår träffade farmor och jag prästen som ska hålla i farfars begravning. Prästen visade sig vara en relativt ung tjej (lite äldre än mig skulle jag tro), hade kortklippt, rött hår och färglada strunpor. (Nu brukar jag inte spana in människors strumpor men i detta fallat var det svårt att undvika. -Hennes annars så svarta klädsel lystes upp av dessa stumpor som hade ränder i alla regnbågens färger och jag tyckte det var en underbar färgklick i det annas så dystra sammanhanget.)

Jag gillade henne och så gjorde farmor. Hon var modern men samtidigt väldigt vördnadsfull och flera gånger blev jag så berörd av det hon sa att tårarna rullade ner för mina kinder. (Lille farfar Erik, han kommer att få ett fint avsked med henne i spetsen.) Senare när jag satt i bilen hem tänkte jag på det hon hade sagt och jag började fundera på lite saker. ”Vi samlas för att lämna över Erik i Guds händer…”

Svenskar är generellt sett inte religiösa (kristna i detta fallet) och de går inte i kyrkan. De enda gångerna den ”normala” svensken går till kyrkan är om det är dop, konfirmation, bröllop eller begravning, annars håller man sig som svensk borta från kyrkan och allt vad kristendom heter. Eller visst, svenskarna firar jul och påsk men  allvarligt talat så är det nog få som gör det i kristen anda.

Vilket hyckleri egentligen! -Om man nu inte tror på en Gud och inte är kristen i trons bemärkelse, vad har man då i kyrkan att göra egentligen? Kyrkan är trots allt en kristen rörelse och varför väljer man kyrkan om man inte tror på det? (Nu är jag inte upprörd utan jag undrar bara. Vidare är jag som sagt kristen så en kyrklig inblandning är givet i mitt liv i samtliga följande fall.)

(Vidare vill jag påpeka att jag inte nu pratar om min farfar för han var lite smått religiös. Och faktiskt kom jag på att jag ljög en del i ett tidigare inlägg när jag påstod att jag inte var uppvuxen med religion; Var Jamie och jag hos farmor och farfar en söndag när vi var små tog farfar oss med till söndagsskolan i byn. Vidare är både jag och Jamie uppvuxna med att be aftonbön (”Gud som haver…”) varje kväll innan läggdags och jag tror att det var farfar som lärde oss det. (Eller, var det du mamma?) Farfar lärde oss iallafall att sjunga ”Tryggare kan ingen vara…”)

Om vi börjar med dopet som i den protestantiska kyrkan  (och katolska också givetvis) är ett sakramente, varför väljer man det som förälder till sina barn om man inte har en gudstro? Dopet är trots allt grundstenen till ett medlemskap i Svenska Kyrkan och det är så mycket mer än bara en namngivning; Det är ett bevis på att man vill tillhöra Gud. Nu blir rena  namngivningar allt vanligare (dvs inte ett dop i en kyrka utan en fest med namngivning utan kyrkans inblandning) och jag måste säga: ”Good for you!” till er icke troende som väljer det alternativet!

Konfirmationen är senare en bekräftelse av dopet…

Om vi sedan hoppar fram till ett bröllop så är en kyrklig vigsel en gudstjänst där två personer ingår det förbund som Gud har instiftat och man gör det med Gud som vittne och och man ber om Guds välsignelse över det. Om man nu inte har en Gudstro, varför i Herrans man vill man då gifta sig i kyrkan? -Av ren tradition? -För att det är så man ”ska” göra, så kan man ju låstas att man inte hörde de där om Gud och bibeln och bla bla bla… Jag har flera gånger tex läst frågor till svenska kyrkan där brudpar vill gifta sig i kyrkan men ber om att inte ha Guds inblandning eller att Gud inte ska nämnas osv. Va? Hm…man har nog helt missförstått det här med kyrka kan jag då tycka! Visserligen tror jag knappast att varken kyrkan som inrättning eller prästen som är vigselförättare förväntar sig att man ska hålla med till punkt och pricka i tron och i Guds ord men om man vill ha en kyrklig vigsel utan Gud så, ja…man är nog då lite ute och cyklar. (Gifter jag mig en dag kan jag redan nu påpeka att Gud kommer vara varmt delaktig i cermonin och jag kommer absolut att välja att inte ha en vanligt vigselgudstjänst utan jag kommer att vilja ha mässa med nattvard! *Ler* Eller vad säger du Anna? -Det är du om jag som får stå för det här på min blogg om mässa vid vigsel!)

En kyrklig begravning grundar sig slutligen på Jesus uppståndelse och tron på evigt liv. Den avlidne får en ”härlighetskropp” och man överlämnas i Guds händer…

Alla ni som är icke troende som läser min blogg (vilket jag antar är majoriteten utav er), hur tänker och känner ni inför detta?

10 kommentarer »

  1. Jag kan absolut hålla med dig i det här – jag tror att de flesta gifter sig i kyrkan av traditon men framför allt för att man tycker det är fint. Helt fel anledning menar jag. Jag skulle inte gifta mig i kyrkan t ex, för det skulle kännas fel eftersom jag inte räknar mig som kristen. Har aldrig hört talas om mässa vdi vigsel – det låter pampigt tycker jag och även om jag inte är kristen har jag ingenting emot att gå på dop eller liknande och går gärna till kyrkan för att lyssna på Lucia t ex.

    Kommentar av Linnea — 18 maj 2011 @ 13:03

    • Mässa vid vigsel är inte så vanlig i Sverige tror jag och absolut inte om man är icke troende! I den protestantiska kyrkan är det bara dop och nattvard som är sakramenten medan det i den katolska kyrkan även (bland annat, de har ju 7 till antalen) innefattar bröllopet. Jag vill ha ett sakrament vid mitt bröllop… Fast, även om inte nattvarden hade räknats som ett sakrament hade jag ändå velat ha det med eftersom jag uppskattar och värderar dess symbolik. (Jag tar tex alltid nattvarden varje jul.)
      Jag går också i kyrkan vill tällfällen som inte direkt är religösa som sådana, som tex vid olika konserter osv.🙂 Fast, vid sådana tillfällen ser jag faktiskt inte det som en kristen handling.🙂

      Kommentar av Jeanna — 18 maj 2011 @ 14:58

  2. Instämmer med inlägget🙂

    Kommentar av Anna — 18 maj 2011 @ 20:01

    • Det är du och jag, Anna!😉 Kram på dig!

      Kommentar av Jeanna — 19 maj 2011 @ 22:34

  3. Ich bin klein, mein hertz is rein. Soll niemand drin wonne als Jesus allein. Det var min barndoms bön.

    Jag och Mattias är vigda hemma i vår trädgård, av en präst, som timmen innan döpt våra tvillingar i kyrkan. Kyrkan valdes bort i samband med vår vigsel av min make med motivationen- Jag gifter mig inte framför en bild av en man som är uppspikade på ett kors och som lider.

    Jag tror inte på kristendomen i sig med jesu död och uppståndelse men jag tror på friheten i att få ta del av kyrkliga och religiösa handlingar för att man finner hopp, trygghet, styrka och tröst i dessa. Hur man väljer att se och uttala sin ”gud” är högst individuellt… just därför prata jag aldrig speciellt mycket om detta.

    Kommentar av Linda B — 18 maj 2011 @ 20:06

    • Den aftonbönen har jag inte hört förut men den var fin!😀

      Kan inte låta bli att le åt din mans inställning till Jesus på korset!😀 Det var faktiskt roligt! Jag tycker att det kan vara jättefint med trädgårdsbröllop, inte så vanligt kanske i Sverige? (Eller?) Men de amerikanska jag har tagit del utav har varit väldigt vackra!

      När vi ändå är inte på tyska och bröllop… Har du hört om historien då din farmor hjälpte min mamma att översätta ett bröllopstal på tyska som min man sedan höll på min tyska kusins bröllop? (Om inte så mste jag berätta det för dig.)

      Kommentar av Jeanna — 19 maj 2011 @ 22:39

  4. Jag gillar kyrkor, de är fina. det inger en speciell respekt när man sättor foten innanför dörrarna. Jag tycker det iallafall.. Jag tänker då inte ta bort Guds inblandning i våran vigsel.

    Kommentar av jenna — 19 maj 2011 @ 20:08

    • *Ler* Jag tror erat bröllop kommer att bli jättefint och jag ser fram emot att få se dig brudklädd samt att det ska bli en ära att få fotografera er!🙂

      Kommentar av Jeanna — 19 maj 2011 @ 22:40

  5. Jag tycker att kyrkan är ett bra ställe att gifta sig på av flera anledningar. Det känns automatiskt högtidligt när man går in i en kyrka, musik låter vackrare med riktigt bra aukustik, och man får plats med många gäster. Det är ju också så att även om man inte dirket tror på Gud i den bibliska betydelsen (att han har skapat jorden, fixat människan från ett revben, och att hans son ska döma oss alla på domedagen) så känns det ändå rätt för de flesta att bli vigd i kyrkan. Och jag är inte direkt intresserad av att ifrågasätta just mina känslor i alla olika frågor… I just o with it:)

    Kommentar av Cecilia — 20 maj 2011 @ 20:38

    • Visst, jag förstår hela den biten om att det känns ”rätt” att gifta sig i en kyrka, men…jag undrar även varför om man inte har en gudstro egentligen. (Nu räknar jag mig som sagt kristen men en liberal sådan så det där med revbenen osv är jag ingen anhängare utav.)
      Min poäng var att svenska är inte kristna med hyckla med (eller vad man ska kalla det) att använda kyrkan ändå i vissa fall, som att det passar i vissa situationer inom vissa ramar men sedan vill man inte vara en del utav det…

      Kommentar av Jeanna — 24 maj 2011 @ 09:51


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: