Jeannas Universum

9 juni 2011

Ännu en spökhistoria

Filed under: Supernatural — Jeanna @ 09:01

Så var det dags för ännu en spökhistoria, denna gången utspelade den sig hemma hos mamma.

Det var på morgonen då farmor fyllde 90 år. Mamma hade redan kört till jobbet och jag stod och pysslade med fyllningarna till farmors tårta. I bakgrunden hade jag på radion och jag hade den inställt på ett visst morgonprogram på en kommersiell radiostation. Plötsligt började radiostationen brusa så jag började ratta på frekvensen. Hur mycket jag än rattade fick jag då inte in en enda radiostation, alla bara brusade bortsett från p4 så jag lät den vara på den stationen. Precis när jag hade rattat in P4 började ”Time to say goodbye” med Sarah Brightman och Andrea Bocelli att spelas… Detta kanske inte säger er så mycket men ni som var på min pappas begravning känner till att den låten och i just den versionen var den sista låten som spelades på pappas begravning.

När låten var slut provade jag att ratta på frekvenserna på radion igen och tänka sig, då fick jag plötsligt in alla de andra stationerna igen…

(Jag hade ju den dagen velat säga till farmor att hennes son hälsade och grattade men jag lät bli för jag visste inte riktigt hur hon skulle ha tagit det så nära in på farfars begravning.)

6 kommentarer »

  1. Ja, nog är det ett tecken! Märklig händelse! =)

    Kommentar av Linnea — 9 juni 2011 @ 17:37

    • Mmm, visst är det. Och en ännu märkligare som hände på sjukhuset återstår att berätta framöver!😉

      Kommentar av Jeanna — 9 juni 2011 @ 18:05

  2. De e lite spännande.. O känns som ett tecken! När jag hör den låten tänker jag på Percy!
    Jag e nyfiken på att höra va som hände på sjukhuset..

    Kommentar av Hanna — 9 juni 2011 @ 19:41

    • Åh, tänker du på pappa när du hör den? Vad sött.🙂
      Spökhistorien från sjukhuset kommer framöver, jag lovar Hanna.😉

      Kommentar av Jeanna — 9 juni 2011 @ 20:25

  3. Tycker du själv att de e spännande el skrämmer de dig?

    Kommentar av Hanna — 12 juni 2011 @ 22:02

    • När jag var liten var jag rädd för det, jag förstod inte var det var eller vad det handlade om då. Nu är jag så van vid det att jag inte skräms utav det. (Eller, jag står iofs fast vid att jag fortfarande ogillar speglar i mörker, men där utöver så skräms jag inte utan tycker bara att det är spännande.)

      Kommentar av Jeanna — 13 juni 2011 @ 13:23


RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

%d bloggare gillar detta: