Jag har fått så många nyfikna förfrågningar och eftersom att jag har sagt A får jag väl säga A½ utan att säga B. (Var det där logiskt?)
Jo, det finns två killar/män i mitt liv som betyder lite extra för mig.Trots det är det inga killar jag är tillsammans med…
Den ena är så grymt snygg att till och med mamma nu har frågat om honom. Vad jag, Linnéa, och Malin redan tycker om killens utseende vet ni redan och mammas kommentar var ”Det var en vacker pojk!” -Kors i taket! Vi tycker alla samma sak! Sedan att han är helt är jäkla, förbaskat perfekt spelar också in. Trots det…nej vi är bara vänner och mer än så kommer det inte att bli! (Det är för komplicerat och det är allt ni behöver veta!) Men jag gillar honom och hade det varit andra omständigheter så kanske? Men nu? Nej…
Sedan har vi en man ifrån Karlskrona som har funnits i mitt liv i ca 6 veckor tror jag det blir! Ett par år äldre än mig och också helt jäkla perfekt! Han har rest betydligt mer än mig och vill resa till plaster jag också drömmer om! Han gillar USA lika mycket som mig och har rest en del del där. När vi träffades hade han precis bilat från Los Angeles till New York. Han är en riktig gentleman, skärpt och smart samt att han även är en ”Ironman”, grymt vältränad med andra ord. Han är helt klart en sådan där kille som man gifter sig med. Stabil och trygg med ett bra jobb osv. Dagligen får jag små gulliga sms från honom samt mail… Tydligen är han väldigt kräsen när det gäller tjejer och det är därför som han har varit singel ett tag. Men när det gäller mig så har jag tydligen ”något visst” (vad tusan det betyder?) som inte andra kvinnor har och han kan inte glömma mig. (Visst är det smickrande att få sådant till sig!) Visst är jag intresserad av honom! Han är fin osv. Men… Jag är inte redo med mig själv som singel ännu! -Han är inget strul man bara har en kort fling med och då blir det komplicerat om jag inte känner mig redo! Dock säger han att han gärna väntar på mig… (Hur sött är inte det da?) Men jag kan inte låta honom vänta för jag vet inte när jag är redo? I år? Nästa år?
Näää… Det är ju det, kruxet i mitt liv just nu! Att jag vill vara själv! Att jag inte vill ha en pojkvänn! Och naturligtvis ska de mest perfekra killarna kosra min väg just då!